AMI: Kvann bru:ka ni va u:t å sie:m annårs?
EN: Nå vi va no: sjenn u:t vör Såndfjä:lin å, sjenn nie:r vör Sånde såm vi kallar å, å Östärfjälin. Vi såm b-... men mest va vi no: nie:r vör Sånde. Si he va ju såm in fiskeplass sjenn nie:r, förr såm va, men han je ju u:tdyö:d, -dödd nu. He je såm, va:1i för grånt där å doå:lit vaten.
AMI: Ja: hör jer e, ga:r e ti ga u:t å sie:m där na mäir å na:?
EN: Nä:, he ga:r nåo:w itt, he e nåo: bare gåre.
AMI: Jaha. Je an rektit övärjivi elå finns bo:dan oå:tär där, fiskarbo:dan?
EN: He finns en, foå:r ja si:j, en tri:jar sie:kärt. Å så je e en pa:r såm di ha:ldär oå:p å ri:vär nie:r. Så e e no:w, han kann no: så gått såm säij, han e nåo: övärjivi.
AMI: Hm. Hör langt nie:r je e, ti:t?
EN: Ja:, ja ska säij, sjennifroå:n så je e nie:r tenn ti Såndbakkan såm vi ... såm e nu hätt, så je e unggefä:r tvoå: kilomie:tär. Men e e såm så svoå:rt ti hitt nu å tå vie:jin byri va uvivekst å, å allt tårdde. He finns ju nåo: fiskeplassan annårs sjenn nie:r nu, såm, såm e såm ... tie:r di ... såm e i anven(d)ningg å, men alltså att he e såm ny:jan he. Di a såm flytta lie:nggär u:t, fiskaren, baket vattne sie:kärt.
AMI: Hm. Jo:o. Nå, fiska ni itt na: tå itt?
EN: Vi mäita nåo: mytjy, såm vi va ju nåo:, nie:r fö he, men sirdu he va ju sålis tårddestans å tå e va mytjy onggar såm va nie:r å tårdde, fö allti vortt e ju na: sam jo:rt där å, å tå vortt vi ju besjtjylld, froå:n å till å, så försyö:ka vi ju tag ås ondan, nåvetja vi jo:1 funu na tårdde, skurkstrettjär best e va: men, mytjy ganggår vortt man ju besjtjylld å. Di bru:ka nåo: jie:r tårdde, påjkan, mytjy nåo:w, å så va e såm sagt he vela nåo: sa:mblas mytjy påjkar tide nie:r, si he va mytjy fiskarär å. Ja minns int tenn tå ja:g börja va mie: å fisk, ti sjtjyö:tän, e gåta ju nåo: va en, åtta ti:je boå:tla:g där tå änn, å he va ju ganska säint. Säij ja va nu int mie: froå:n början utan, he ska ju konn va runt, femti hede fört-... milan förtiått femti naon gangg. Så e va ju no: såm foll roljans där å, ja minns nu mytjy tå tå, e kåm ju finnen kåm ju nie:r å tjyö:ft strömjan me häst, he minns man bra: änn i da:g.
AMI: Nå tå tu vortt välkan tå, börja tu va mie: i na tårdde boå:tla:g tå å va u:t?
EN: Jo: ja va mie: tå såm, å plåkka u:t stäinan, säir di, e va ju sålis, tå, tå an va ti sjtjyö:ten så va e ju ie:n såm rodd å ie:n såm la:g u:t såm floå:nen å ie:n plåkka u:t stäinan å he dåga ju kömm såm helst, ti plåkk u:t täide stäinan, åm kvie:ldan tå vi sett u:t täide sjtjyö:tän alltså, fö e va ju såm räidian tå å. He va fö nestan för li:jte me tvoå: mann, men tå konna e ju ga bra: åm di ha: in tårdde, stäinpåik tå, såm påjk-... plåkka stäinan å he bru:ka man mytjy jie:r, å åm myö:nan tå så dro: man ju opp täide stäinan såm an a plåkka u:t. Men he va ju int så lett, men man behyö:va ju int dra:gs me strömjan, he va ju såm grymt tonggt he tå e kåmm mytjy strömjar så, han såm to:w opp tå ... för de mesta så bru:ka di åm e va vakart vedär så bru:ka di ju, dra: opp boå:da tvoå: å int ro: na:. Alltså såm dro:w a, me boå:tin. Men annårs så, he va ju såm nåo: såm tongt förståss hede ti, plåkk stäinan å, å dra: opp di.
AMI: Hm. Kvann la: di u:t sjtjyö:ten?
EN: Nå e va sjenn utanfö Nempnes he tå, he va, di tala åm all sårtts vaten tå he e ju mytjy, ytärst grynnår sjennar. He e Ru:toå:sin å he je, Kallan å, he je, Kompelin å, Skomakargrynnon å, å hede e ju tårdde u:tgrynnår tå vi säir hisin ti:din åp oå:re så vortt e ju ti fa:r lie:nggär å lie:nggär u:t ti sjöss. Å så va di u:t å rie:kt å, di ha:, sjtjyö:ten så, di sett u:t sjtjyö:ten tå
så la: di ju li:te stäinar åp di så att di flytt sjtjyö:ten, å så loå: di å rie:kt sålis mytjy å, tide rektit langt u:t.
AMI: Hm. Va tu mie: åm he å?
EN: Ja va nåo: mie:. Men he, he holld oå:p å tåo: hlu:t tenn åp hlu:te, tå ja börja va:r ... tå he vortt ju ... he va ju tenn åp ... baket kri:je så holld di ju oå:p e ta:g, men sedan så to: e såm mäir å mäir hlu:t, hedenar. Vi börja ju me, mäir å mäir fisk me si:k- si:kneten tå å, å sj-... å he vortt såm övärjivi sjtjyö:tase nestan. He va såm sie:kärt bekvie:man å mo:lian hede me, me si:tjen.
|
- Var brukade ni vara ute och simma annars?
-Nå, vi var nog här ute vid Sundfjärden och, här nere vid Sundet som vi kallar och, och Österfjärden. Vi som b-... men mest var vi nog nere vid Sundet. Se det var ju som en fiskeplats här nere, förr som var, men den är ju utdöd nu. Det är som, blivit för grunt där och dåligt vatten.
- Ja hur är det, går det att gå ut och simma där något mera och något?
-Nej, det går nog inte, det är nog bara gorr [:dy] [där].
- Jaha. Är den riktigt övergiven eller finns bodarna åter där, fiskarbodarna?
- Det finns en, får jag se, en tre säkert. Och så är det ett par som de håller på och river ner. Så det är nog ... man kan nog så gott som säga, den är nog övergiven.
-Hm. Hur långt ner är det, dit?
- Ja, jag skulle säga, härifrån så är det ner där till Sundbacken som vi, som det nu hette, så är det ungefär två kilometer. Men det är som så svårt att hitta nu också då vägen börjar vara övervuxen och, och allt sådant där. Det finns ju nog fiskeplatser annars här nere nu, som, som är som ... där de ... som är i användning också, men alltså att det är som nyare det. De har som flyttat längre ut, fiskarna, efter vattnet säkert.
-Hm. Jo. Nå, fiskade ni inte något då inte?
-Vi metade nog mycket, som vi var ju nog, ner för det. Men ser du det var ju således på sådana där ställen och då det var mycket ungar som var ner och sådant där, för alltid blev det ju något som gjort där och, och då blev vi ju beskyllda, från och till och, så försökte vi ju ta oss undan, nå vetja vi gjorde full nu [:väl] några sådana där, skurkstreck bäst det var men, mycket [:många] gånger blev man ju beskylld också. De brukade nog göra sådant där, pojkarna, mycket nog. Och så var det som sagt, det ville nog samlas mycket pojkar där nere, se det var mycket fiskare [där] också. Jag minns inte där då jag började vara med och fiska, till skötarna, det gåtar [:måste] ju nog vara en åtta tio båtlag där då än, och det var ju ganska sent. Säg, jag var nu inte med från början utan, det skulle ju kunna vara runt, -50 det där, -40 ... mellan -48 -50 någon gång. Så det var ju nog som full ruljans där och, jag minns nu mycket då då, det kom ju finnarna kom ju ner och köpte strömming med häst, det minns man bra än i dag.
-Nå, då du blev välkan [:duktigare] då, började du vara med i något sådant där båtlag då och vara ut?
-Jo jag var med då som och plockade ut stenar, säger de. Det var ju således, då, då man var till skötarna så var det ju en som rodde och en som lade ut som floå:nen [:flöten] och en plockade ut stenar och det dög ju vem som helst, att plocka ut de där stenarna, om kvällarna då vi satte ut de där skötarna alltså, för det var ju som räidian [:rejälare] då också. Det var för nästan för lite med två man, men då kunde det ju gå bra om de hade en sådan där, stenpojke då, som pojk-... plockade stenar, och det brukade man mycket [:ofta] göra, och om morgnarna då så drog man ju upp de där stenarna som man hade plockat ut. Men det var ju inte så lätt, men man behövde ju inte dras med strömmingarna, det var ju som grymt [:väldigt] tungt det då det kom mycket strömming så, den som tog upp då ... för det mesta så brukade de om det var vackert väder så, brukade de ju dra upp båda två och inte ro något. Alltså som drog det, med båten. Men annars så, det var ju som nog som tungt förstås det där att, plocka stenar och, och dra upp dem.
-Hm. Var lade de ut skötarna?
- Nå, det var här utanför Nämpnäs det då, det var, de talade om all sorts vatten då. Det är ju mycket yttersta grynnor här. Det är Rutåsen och det är, Kallan och, det är Kumpeln och, Skomakargrynnan och, och det där är ju sådana där utgrynnor då [som] vi säger. Den här tiden på året så blev det ju att fara längre och längre ut till sjöss. Och så var de ute och räkte [:fiskade med drivgarn] och, de hade, skötarna så de satte ut skötarna då så lade de ju lite stenar på dem så att de flöt, skötarna, och så låg de och räkte således mycket och, dit riktigt långt ute.
-Hm. Var du med om det också?
-Jag var nog med, men det höll på att ta slut där på slutet, då jag började bli ... då det blev ju ... det var ju där på ... efter kriget så höll de ju på ett tag, men sedan så tog det som mer och mer slut, det där. Vi började ju med, mer och mer fiska med siknäten då och, och sk-... och det blev som övergivet skötaset [:skötfisket] nästan. Det var som säkert bekvämare och mogligare [:lättare] det där med, med sik.
|